Hoppa till innehåll

Samlarföreningen Engelbrekt Örebro

Meny
  • Hem
  • VÅREN 2025
  • Möten 2025
    • Möten 2024
    • Möten 2023
    • Möten 2022
    • Möten 2021
    • Möten 2020
    • Möten 2019
    • Möten 2018
    • Möten 2017
    • Möten 2016
    • Möten 2015
    • Möten 2014
    • Möten 2013
    • Möten 2012
    • Möten 2011
  • Resor och mässor 2025
    • Resor och mässor 2024
    • Resor och mässor 2023
    • Resor och mässor 2022
    • Resor och mässor 2021
    • Resor och mässor 2020
    • Resor och mässor 2019
    • Resor och mässor 2018
    • Resor och mässor 2017
    • Resor och mässor 2016
    • Resor och mässor 2015
    • Resor och mässor 2014
    • Resor och mässor 2013
    • Resor och mässor 2012
    • Resor och mässor 2011
  • Engelbrektspriset
  • Bli medlem
  • Kontakta oss
  • Aktuellt
Meny

Månadsmöte 4 april 2023

Publicerat 20 april, 2023 av Lena Cedermark

Månadsmötet i april hade luffartema. Det var vår medlem Lars-Göran Strömberg som visade en del av sin samling av luffarslöjd, och berättade om när luffare gick omkring på vägarna i vårt land.  Vi fick veta att det fanns två sorters luffare, de som mest gick omkring och tiggde, även om man gjorde dagsverken då och då – och så de som sålde något. Luffarna accepterades inte av samhället och lösdriverilagen som då fanns medförde att länsman kunde anhålla den som var arbetslös och bostadslös. Ett sätt att kringgå detta, var att tillverka och sälja saker. Främst var det ståltrådsarbeten så kallad “luffarslöjd”, som var populärt att göra och sälja. Några sålde även egenmålade tavlor, mest känd är “Björnjägaren” som bodde i Hälleforstrakten.

Själva ordet luffare tros härstamma från tyskan – kanske från ordet “laufen”, som betyder springa, gå. Andra ord för luffare var landstrykare och lösdrivare. Luffare övernattade och sov där det fanns möjlighet. Tegelbruken och Glasbruken var populära tillhåll, annars var det lador och uthus som var sovplatser.  Men luffarna var inte välkomna överallt! Luffarmärken var hälsningar och information luffarna emellan. De ristades eller tecknades på staket, grindstolpar, träd eller husknutar. Tecknen angav till exempel i vilka gårdar man kunde få mat och husrum eller om man inte var välkommen.

Luffarna försökte att organisera sig, på 20- och 30-talet var det flera luffarriksdagar, men det hände inte så mycket på riksplanet. Lars-Göran avslutade med att berätta att luffarslöjden fortfarande är populär och att det ordnas kurser i att göra föremål i den tekniken.  Vi fick sedan se och känna på alla föremål som Lars-Göran hade med sig och visade upp – en imponerande samling! Kaffe med hembakat bröd avslutade kvällen. 

Lena Cedermark

 

Vilken mångfald av luffarslöjd!
Vackra vardagsföremål
Lars-Göran med det största föremålet i samlingen
Stora stora kakfatet!
Grytunderlägg – ser enkelt ut, men svårt att göra.
Grytunderlägg – konsthantverk!
mattpiskare
Och minsta lilla kulramen
Fina ljusstakar
Luffaremärken

Senaste inläggen

  • Aktuellt
  • Kuriosa- och veteranbilsmarknad i Vretstorp den 29 maj
  • Månadsmöte 6 maj
  • Resan till Antikmässan i Skara
  • Månadsmöte 1 april

Arkiv

Länkar

Samlarförbundet Nordstjärnan
Samlaren
©2025 Samlarföreningen Engelbrekt Örebro | Byggt med WordPress och Responsive Blogily tema av Superb